Sök:

Sökresultat:

255 Uppsatser om Konventionell röntgen - Sida 1 av 17

Vilka projektioner ingÄr i konventionell lÀndryggsröntgen? : En jÀmförelse mellan universitetssjukhusens röntgenkliniker

Abstrakt InledningSjukdomstillstÄnd som drabbar lÀndryggen Àr ett av de vanligaste tillstÄnden i vÀstvÀrlden. Radiologiskt undersöks patienten med konventionell röntgen som förstahandmetod för att radiologiskt diagnostisera spondylolistes, Morbus Bechterew och trauma/fraktur som Àr nÄgra av de vanligaste sjukdomstillstÄnden som drabbar lÀndryggen. Det finns inga nationella riktlinjer för vilka projektioner som bör ingÄ vid konventionell lÀndryggsröntgen utan varje röntgenklink har sjÀlva utformat metodböcker för vilka projektioner som bör ingÄ vid konventionell lÀndryggsröntgen.Syfte/frÄgestÀllningSyftet med studien var att jÀmföra och redogöra vilka projektioner som ingÄr vid konventionell lÀndryggsröntgen av spondylolistes, Morbus Bechterew och fraktur/trauma vid universitetssjukhusens röntgenkliniker.FrÄgestÀllningar: Vilka projektioner ingÄr vid bildtagning av lÀndryggen vid spondylolistes, Morbus Bechterew och trauma/fraktur? Varierar antalet bilder och vilka projektioner tas mellan universitetssjukhusens röntgenklinker?MetodResultatet i studien Àr baserad pÄ röntgenklinikernas metodböcker för konventionell lÀndryggsröntgen.Resultat Samtliga sju universitetssjukhus deltog i studien och samtliga sju har metodböcker som beskriver vilka projektioner som ingÄr vid respektive frÄgestÀllning. Antalet projektioner som ingÄr varierar mellan röntgenklinikerna och respektive frÄgestÀllning. KonklusionVilka projektioner som ingÄr vid respektive frÄgestÀllning och antalet projektioner som ingÄr varierar mellan röntgenklinikerna.

BÀckenmÀtning : - en jÀmförelse av strÄldos mellan konventionell röntgenteknik och datortomografi

Bakgrund: BÀckenmÀtning Àr en radiologisk undersökning som görs dÄ misstanke finns att det kan uppstÄ komplikationer vid förlossning. Detta kan bero pÄ ett för trÄngt bÀcken, stort barn eller att barnet ligger i sÀte. Det kan Àven vara motiverat efter en komplicerad förlossning eller om kvinnan har bÀckenfraktur eller felstÀllning i bÀckenet. Syfte: Syftet var att jÀmföra strÄldosen mellan konventionell röntgenteknik och datortomografi vid bÀckenmÀtning samt undersöka tillförlitligheten vid datortomografi. Metod: En Systematisk litteratursökning gjordes i databasen PubMed för att finna vetenskapliga artiklar som svarade mot denna litteraturstudies syfte.

Magnetresonanstomografins betydelse för upptÀckt av bröstcancer

Bakgrund: Bröstcancer Àr en sjukdom som drabbar allt fler kvinnor vÀrlden över, men samtidigt minskar antalet dödsfall pÄ grund av sÀkrare diagnostiska metoder och behandlingsmöjligheter. Utöver konventionell mammografi har MR-mammografi vuxit fram och Àr idag en etablerad metod inom bröstcancerdiagnostiken. Syfte: Syftet Àr att belysa MR-mammografins betydelse för kvinnor som undersöks i avseende att utesluta eller upptÀcka bröstcancer. Metod: Examensarbetet genomfördes i form av en litteraturöversikt dÀr forskningsmaterial ur vetenskapliga artiklar granskades och sammanstÀlldes. Resultat: Kvinnor med förhöjd bröstcancerrisk gynnas av att genomgÄ MR-mammografi.

En jÀmförelse mellan CT-kolografi och konventionell colonröntgen

Det finns i nulÀget tre olika undersökningsmetoder som man anvÀnder vid misstanke om cancer och förÀndringar i colon. Dessa tre Àr Koloskopi, konventionell colonröntgen och CT-kolografi. Eftersom vÄrat omrÄde Àr begrÀnsat till röntgen sÄ valde vi att jÀmföra CT-kolografi och konventionell colonröntgen. Vi ville ta reda pÄ för- och nackdelar med de olika undersökningarna och hur strÄldosen pÄverkas vid byte frÄn den ena metoden till den andra. Vi började med att leta litteratur, vetenskapliga artiklar och information pÄ Internet.

Datortomografi vid undersökning av primÀrtumörer i njurar.

Abstrakt InledningSjukdomstillstÄnd som drabbar lÀndryggen Àr ett av de vanligaste tillstÄnden i vÀstvÀrlden. Radiologiskt undersöks patienten med konventionell röntgen som förstahandmetod för att radiologiskt diagnostisera spondylolistes, Morbus Bechterew och trauma/fraktur som Àr nÄgra av de vanligaste sjukdomstillstÄnden som drabbar lÀndryggen. Det finns inga nationella riktlinjer för vilka projektioner som bör ingÄ vid konventionell lÀndryggsröntgen utan varje röntgenklink har sjÀlva utformat metodböcker för vilka projektioner som bör ingÄ vid konventionell lÀndryggsröntgen.Syfte/frÄgestÀllningSyftet med studien var att jÀmföra och redogöra vilka projektioner som ingÄr vid konventionell lÀndryggsröntgen av spondylolistes, Morbus Bechterew och fraktur/trauma vid universitetssjukhusens röntgenkliniker.FrÄgestÀllningar: Vilka projektioner ingÄr vid bildtagning av lÀndryggen vid spondylolistes, Morbus Bechterew och trauma/fraktur? Varierar antalet bilder och vilka projektioner tas mellan universitetssjukhusens röntgenklinker?MetodResultatet i studien Àr baserad pÄ röntgenklinikernas metodböcker för konventionell lÀndryggsröntgen.Resultat Samtliga sju universitetssjukhus deltog i studien och samtliga sju har metodböcker som beskriver vilka projektioner som ingÄr vid respektive frÄgestÀllning. Antalet projektioner som ingÄr varierar mellan röntgenklinikerna och respektive frÄgestÀllning. KonklusionVilka projektioner som ingÄr vid respektive frÄgestÀllning och antalet projektioner som ingÄr varierar mellan röntgenklinikerna.

En jÀmförande studie mellan ultraljud och datortomografi vid diagnostik av misstÀnkt akut appendicit.

Abstrakt InledningSjukdomstillstÄnd som drabbar lÀndryggen Àr ett av de vanligaste tillstÄnden i vÀstvÀrlden. Radiologiskt undersöks patienten med konventionell röntgen som förstahandmetod för att radiologiskt diagnostisera spondylolistes, Morbus Bechterew och trauma/fraktur som Àr nÄgra av de vanligaste sjukdomstillstÄnden som drabbar lÀndryggen. Det finns inga nationella riktlinjer för vilka projektioner som bör ingÄ vid konventionell lÀndryggsröntgen utan varje röntgenklink har sjÀlva utformat metodböcker för vilka projektioner som bör ingÄ vid konventionell lÀndryggsröntgen.Syfte/frÄgestÀllningSyftet med studien var att jÀmföra och redogöra vilka projektioner som ingÄr vid konventionell lÀndryggsröntgen av spondylolistes, Morbus Bechterew och fraktur/trauma vid universitetssjukhusens röntgenkliniker.FrÄgestÀllningar: Vilka projektioner ingÄr vid bildtagning av lÀndryggen vid spondylolistes, Morbus Bechterew och trauma/fraktur? Varierar antalet bilder och vilka projektioner tas mellan universitetssjukhusens röntgenklinker?MetodResultatet i studien Àr baserad pÄ röntgenklinikernas metodböcker för konventionell lÀndryggsröntgen.Resultat Samtliga sju universitetssjukhus deltog i studien och samtliga sju har metodböcker som beskriver vilka projektioner som ingÄr vid respektive frÄgestÀllning. Antalet projektioner som ingÄr varierar mellan röntgenklinikerna och respektive frÄgestÀllning. KonklusionVilka projektioner som ingÄr vid respektive frÄgestÀllning och antalet projektioner som ingÄr varierar mellan röntgenklinikerna.

En jÀmförelse av röntgentekniker vid njurundersökningar med datortomografi och konventionell röntgen

Den vanligaste orsaken till att röntgenlĂ€karen byter undersökningsteknik vid en njurundersökning frĂ„n konventionell röntgen till datortomografi Ă€r att lĂ€karen misstĂ€nker annat i buken Ă€n njursten, exempelvis tumörer som inte gĂ„r att visualisera lika lĂ€tt med konventionell röntgen. Syftet med den hĂ€r studien Ă€r att göra en jĂ€mförelse mellan dessa röntgentekniker för att kartlĂ€gga vilka för- och nackdelar det finns med respektive metod. Samt vilka risker det finns med joniserande strĂ„lning och hur strĂ„ldosen till patienten pĂ„verkades vid byte mellan röntgenteknikerna. För att komma fram till vĂ„rt resultat har litteraturstudier gjorts samt mĂ€tningar och berĂ€kningar av strĂ„ldoser. Även intervjuer med röntgenlĂ€kare har gjorts om deras Ă„sikter om för- och nackdelar med respektive metod.

Digital röntgentomosyntes vid lungcancerdiagnostik: möjligheter och begrÀnsningar

Lungcancer Àr den femte vanligaste cancerformen i Sverige och ofta blir patienten diagnostiserad i ett senare stadium. Inom radiologin utförs oftast först en konventionell tvÄbilds-lungröntgen och sedan en datortomografiundersökning (DT) för att med sÀkerhet kunna diagnostisera och mÀta tumören. Eftersom patienten kan genomgÄ mÄnga olika röntgenundersökningar i samband med sitt sjukdomsförlopp, har det dÀrför blivit vanligare att anvÀnda sig av digital röntgentomosyntes (DTS). DTS innefattar en betydligt mindre strÄldos till patienten i jÀmförelse med datortomografi men Àr ÀndÄ en mer sensitiv undersökningsmetod i jÀmförelse med konventionell lungröntgen. Syfte: VÄrt syfte var att undersöka om DTS Àr diagnostiskt försvarbart jÀmfört med en DT-undersökning, DTS möjligheter och begrÀsningar vid lungcancerdiagnostik.

Genotyp ? miljösamspel inom konventionell och ekologisk slaktsgrisproduktion

I Sverige föds grisar upp i antingen konventionell eller ekologisk produktion, vilken utgör en procent av den totala produktionen. De raser som anvÀnds inom de bÄda systemen Àr des-amma, dock skiljer sig utformningen av inhysning, utfodringsstrategi och omgivningstempe-ratur mellan systemen, vilket stÀller olika krav pÄ djuren. HÀlsoproblemen i de olika systemen skiljer sig Àven Ät. DÀr genotyp-miljösamspel förekommer och Àr starkt, rangordnas djuren olika med avseende pÄ avelsvÀrde beroende pÄ om de befinner sig i en konventionell eller ekologisk miljö. DÀr samspelet inte förekommer eller Àr svagt, rangeras djuren lika i bÀgge miljöerna. Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva genotyp-miljösamspel för grisars produkt-ionsegenskaper mellan konventionell och ekologisk produktionsmiljö och om det behöver ut-formas ett enskilt avelsprogram för ekologisk grisproduktion.

StÀng dörren tack : En observationsstudie om dörröppningar pÄ operationssal

Bakgrund: Flera studier beskriver vikten av att minimera dörröppningsfrekvensen pÄ operationssalarna. Högre frekvens av dörröppningar leder till försÀmrad ventilation pÄ operationssalen, vilket i sin tur kan leda till vÄrdrelaterade infektioner.Syfte: Syftet med denna studie var att pÄ en operationsavdelning observera frekvensen av dörröppningar under pÄgÄende operation, varför och av vem de öppnades.Metod: Metoden var en kvantitativ deskriptiv observationsstudie med tvÀrsnittsdesign. Personalen pÄ en operationsavdelning i Mellansverige observerades under pÄgÄende operationer. Observationerna utfördes sex vardagar i januari 2013 och valdes frÄn operationsprogrammet.Resultat och slutsats: 22 observationstillfÀllen observerades, 11 frÄn vardera konventionell respektive infektionskÀnslig kirurgi. Studien visade att dörröppningsfrekvensen var högre vid konventionell kirurgi jÀmfört med infektionskÀnslig.

Radiografisk undersökning av belastade knÀn vid artrosfrÄgestÀllning : JÀmförelse av strÄldoser och undersökningstid

Syfte: Att jĂ€mföra patientens totala strĂ„ldos och undersökningstid frĂ„n metoderna konventionell röntgen och genomlysning vid undersökningen belastade knĂ€n med artrosfrĂ„gestĂ€llning.Metod: Datainsamlingen utfördes genom att det delades ut dosprotokoll dĂ€r röntgensjuksköterskorna pĂ„ röntgenavdelningen fick skriva upp strĂ„ldoser och undersökningstid. Datainsamlingen gjordes under en fyraveckorsperiod pĂ„ ett medelstort sjukhus i Sverige. Datainsamlingen jĂ€mfördes genom en hypotesprövning dĂ€r det utfördes ett Mann-Whitney U-test med en signifikansnivĂ„ pĂ„ fem procent för att se om nollhypotesen (ingen skillnad i strĂ„ldos eller tid) höll.Resultat: Studiens nollhypotes för strĂ„ldoserna förkastades som hade medelvĂ€rdet 444,37 mGycmÂČ (genomlysning) och 212,24 mGycmÂČ (konventionell röntgen). Nollhypotesen för undersökningstiderna förkastades ocksĂ„ som hade medelvĂ€rdena 5,08 minuter (genomlysning) och 8,48 minuter (konventionell röntgen). SignifikansnivĂ„n för bĂ„da faktorerna var lĂ€gre Ă€n 0,001 och dĂ€rför behölls mothypoteserna att det fanns en skillnad mellan modaliteterna.Slutsats: Studiens resultat visade att konventionell röntgen Ă€r den bĂ€st lĂ€mpade metoden att anvĂ€nda strĂ„ldosmĂ€ssigt medan genomlysningen Ă€r bĂ€st lĂ€mpad tidsmĂ€ssigt.

Myelomskelett - skillnad i strÄldos mellan konventionell genomlysning och lÄgdos datortomografi

Radiografisk bilddiagnostisering innebÀr högteknologiska metoder och Àr ett omrÄde inomsjukvÄrden som utvecklas i snabb takt. Med hjÀlp av olika modaliteter erbjuds detaljeraddiagnostik av patologi och skador pÄ hela kroppen.Yrket som röntgensjuksköterska Àr mÄngfacetterat och det Àr viktigt att snabb kunnaöverblicka situationer och samtidigt skapa en bra relation till patienten under det korta mötet.Den vanligaste metoden för undersökning av multipelt myelom Àr idag konventionell röntgenvilket kan genomföras med sÄ kallad slÀtröntgen eller alternativt med konventionellgenomlysning. Syftet med studien Àr att undersöka och jÀmföra strÄldoser frÄn konventionellgenomlysning med vÀrden frÄn lÄgdos datortomografi, dÄ vissa sjukvÄrdsomrÄden har lÄgdosDatortomografi som en alternativ metod för undersökning av multipelt myelom.Studien Àr kvantitativ och datainsamlingen har utförts genom mÀtning av strÄldoser med hjÀlpav fantomdocka i bÄde konventionell genomlysning och datortomografi. JÀmförandestrÄldoser frÄn tidigare utförda undersökningar i bÄde konventionell genomlysning samtdatortomografi Àr hÀmtade frÄn PACS.Studiens resultat tyder pÄ att det finns skillnader i strÄldoser mellan metoderna, bÄde vid egnamÀtningar och jÀmförande vÀrden frÄn tidigare utförda undersökningar. Röntgen meddatortomografi ger en högre strÄldos med en faktor pÄ ca 2,9 jÀmfört med konventionellgenomlysning..

En jÀmförelse mellan konventionell produktion av grisar inomhus och utomhus.

I Sverige och i Finland sker den konventionella grisproduktionen inomhus i huvudsak pÄ tvÄ sÀtt, antingen genom integrerad produktion eller genom specialiserad produktion. Den kon-ventionella utegrisproduktionens struktur och förekomst skiljer sig dÀremot mer mellan lÀn-der. För att fÄ en ökad kunskap om skillnaden mellan den konventionella produktionen av grisar inomhus och utomhus kommer de tvÄ produktionssystemen i den hÀr litteraturstudien att jÀmföras med avseende pÄ miljö, beteende, produktivitet, hÀlsa och ekonomi. Syftet med litteraturstudien Àr att ta reda pÄ vilka för- och nackdelar det finns med konventionell pro-duktion av grisar utomhus och konventionell produktion inomhus. Skillnader i beteende och hÀlsa som hÀrrör frÄn produktionssystemen diskuteras i arbetet.

Mjo?lkens sammansa?ttning : konventionell kontra ekologisk produktion

Efterfra?gan pa? ekologisk konsumtionsmjo?lk har o?kat explosionsartat de senaste a?ren. Mil- jo?pa?verkan och djurens va?lbefinnande sta?r ofta i fokus i debatten och forskarna a?r fortfa- rande oeniga. En annan intressant fra?ga a?r om ekologisk mjo?lk skiljer sig fra?n konvention- ell mjo?lk rent inneha?llsma?ssigt.

Är framtidens avtryck digitala? En jĂ€mförande litteraturstudie mellan konventionell och digital avtrycksteknik

Syfte: att sammanstÀlla vad som finns publicerat om digital avtrycksteknik och jÀmföra denna teknik med konventionell avtrycksteknik för fast kron- och broprotetik och pÄ sÄ sÀtt underlÀtta för operatörer att vÀlja metod. Material och metod: litteratursökningar gjordes via Pubmed, Science Direct och genom handsökning i International Journal of Computerized Dentistry och Quintessence International. Informationssökningar gjordes Àven via fabrikörernas hemsidor och i litteratur vid Malmö Högskolas Odontologiska bibliotek. Resultat: det finns ett fÄtal publikationer, varav de flesta Àr in vitro studier. De gav underlag för en jÀmförande diskussion av följande punkter: tidseffektivitet och anvÀndarvÀnlighet, precision och passform, kostnad, miljövÀnlighet samt patientvÀnlighet. Konklusion: denna litteraturstudie visar att pÄ grundval av de publikationer som finns idag sÄ fungerar den digitala avtryckstekniken tillfredsstÀllande och fullt jÀmförbart med konventionell teknik för fast kron- och broprotetik. Det finns idag vissa belÀgg för att digitala tekniker kan ersÀtta den konventionella vad gÀller precision. Det bör dock pÄpekas att de studier som finns tillgÀngliga idag Àr in vitro och dessa behöver kompletteras med och verifieras genom kliniska studier..

1 NĂ€sta sida ->